Gårdsförsäljning av öl, vin och sprit kan bli verklighet 2025, vilket har väckt debatt om Sveriges alkoholpolitik. Samtidigt studeras effekterna av de alkoholregleringar som infördes för över hundra år sedan fick då, forskning som kan bidra till mer välgrundade policybeslut i dag.

År 1919 infördes motboken som reglerade alkoholinköp i Sverige. Huvudsyftet var att minska alkoholkonsumtion, fattigdom och misär. Kommande decennier blev fattigdomen mindre, men ingen vet hur stor betydelse motboken egentligen hade för utvecklingen då många andra förändringar skedde samtidigt.  

Åren 1911–1916 finns däremot ett unikt tidsfönster för jämförande studier. Innan motboken infördes nationellt genomförde några orter lokala regleringar. Det betyder att det går att jämföra orter under samma tidsperiod med varandra vilket forskare i ett Forte-finansierat projekt vid Jönköping University nu gör. Frågan är om alkoholregleringarna hade önskad effekt? 

Porträttbild av Paul Nystedt, projektledare och professor i nationalekonomi vid Jönköping University
Paul Nystedt, professor i nationalekonomi vid Jönköping University. Foto: Mikael Radouch/Jönköping University

– I dag behövs kunskap om vilka konsekvenser alkoholregleringar och avregleringar har. Vi är inte så olika dåtidens människor som vi kanske tror. Och även om kontexten är annorlunda består människors lust att berusa sig, säger Paul Nystedt, projektledare och professor i nationalekonomi vid Jönköping University. 

Ett av huvudargumenten mot regleringar har varit att de inte gör någon skillnad, att människor hittar sätt att få tag på alkohol ändå. Studien motsäger detta, det finns inga tecken på att konsumtionen hölls uppe genom illegal försäljning, hembränning, att människor handlade på annan ort eller liknande. 

– Spritförsäljningen gick ner med ungefär 20 procent i genomsnitt i de städer där lokala regleringar infördes. 

Men tvärtemot dåtidens förhoppningar finns det ingenting i materialet som studerats som tyder på att fattigdomen minskade.  

– Det förvånade mig, eftersom regleringarna var utformade så att det gjorde det svårare att köpa brännvin för människor som var eller riskerade att bli fattiga, men det kan också bero på att vår studie bara ser relativt kortsiktiga effekter. Man behöver möjligen studera längre tidsspann för att se vad som händer med fattigdom långsiktigt, säger Paul. 

Projektet kommer nu också att undersöka vilka eventuella effekter regleringarna fick på hälsa och kriminalitet.  

Förutom att forskningen hjälper till att förstå de socialpolitiska och ekonomiska effekter som alkoholregleringarna haft, lyfter Paul att forskningen, oavsett resultat, också kan bidra till att öka förståelsen för svensk alkohollagstiftning. 

– Alkoholregleringarna infördes bland annat eftersom alkoholkonsumtionen blev dyr för samhället. Genom att skifta vinstmotivet från det privata till det offentliga kunde alkoholkonsumtionen börja bära sina egna kostnader. Systembolaget är en rest av det här.  

Gårdsförsäljning av vin och andra alkoholhaltiga drycker kan bli verklighet i Sverige 2025. Regeringen arbetar för närvarande med ett lagförslag som skulle tillåta småskalig och hantverksmässig försäljning av alkohol direkt från producenter på gårdar.

Kan det här forskningsprojektet vara till hjälp i diskussionen? 

– Studien visar att alkoholregleringar historiskt sett har kunnat påverka konsumtionen av alkohol ganska dramatiskt, åtminstone på kort sikt, och kunskap om regleringars effekt på drickande kan bidra till väl informerade alkoholpolitiska beslut. Jag tror över lag att historiska erfarenheter skulle kunna användas som kunskapsunderlag vid policy beslut oftare än vad som sker i dag.

Text: Helena Eriksson Kjellgren